Tandlossning
Parodontit eller som många säger tandlossning är en mycket vanlig sjukdom. I slutfasen av sjukdomen tappar man de tänder som drabbats. Men det finns behandling!
(Bild 1) En frisk tand med friskt tandkött och oskadat ben. Tandrötterna sitter fast med hjälp av rothinnan.
Till höger en tand med kraftigt inflammerat tandkött. Runt tanden finns rikligt med tandsten och käkbenet runt rötterna har dragit sig tillbaka. Rothinnan är förstörd till i höjd med benet. Fickorna runt tanden är djupa. Inom tandvården kallas sjukdomen parodontit.
Början av sjukdomen (bild 2) … Om man drar en tandtråd mot tanden blöder och ömmar tandköttet. Tandköttet är inflammerat men benet runt tanden är friskt
och oskadat. Tandläkaren eller tandhygienisten tar bort beläggningar och eventuell tandsten. Om patienten sedan avlägsnar plack noggrant och regelbundet läker sjukdomen normalt ut inom några veckor.
…sjukdomen får fäste (bild 3)… Tandköttsfickan har blivit djupare (5mm). Inflammationen sprids och benet samt tandens fäste börjar lösas upp. Tandsten och bakterier samlas nere i tandköttsfickan där vanlig rengöring inte kommer åt. Sjukdomen kräver nu mer uppmärksamhet och regelbundna besök hos tandvårdsteamet är nödvändigt för att ge utläkningen en chans. Behandlingen har fortfarande relativt god prognos.
…det börjar bli för sent (bild 4). Stora delar av tandens fäste är förlorat. Tandköttsfickan är ofta över 10mm djup. Tanden börjar bli lös. Risken för kraftigare infektioner, svullnad och värk ökar. Behandling syftar först och främst till att ta bort infektionen som via blodomloppet kan påverka hela kroppen. Många gånger, men inte alltid, innebär det att tanden måste tas bort.
Tandläkare och tandhygienister har kunskap för att upptäcka och behandla parodontit långt innan sjukdomen upptäcks av patienten. Om du går regelbundet och undersöker din mun får du alltid besked om ökad risk för parodontit föreligger.
Vård av tandlossning
En rutinundersökning hos ett tandvårdsteam innefattar alltid en kontroll av tandens s k stödjevävnader. Tandlossning (parodontit) upptäcks därför nästan alltid i god tid.
Tandläkaren och tandhygienisten undersöker bl a tandköttets kondition samt mäter fickdjupet runt tänderna. Lättblödande tandkött och förekomst av plack och tandsten är också viktig information. Eventuellt misstänkta områden antecknas i journalen och följs upp vid kommande undersökningar.
Ett blödande tandkött behöver inte innebära tandlossning men all tandlossning börjar med inflammation i tandköttet vilket bl a kan uppmärksammas som lättblödande tandkött t ex som här (Bild 1) efter tillfälligt användande av tandtråd. Ett friskt tandkött (Bild 2) är vanligtvis ljusare rosa och har en apelsinskalsliknande (ströpplad) struktur.
Behandling går vanligtvis ut på att förbättra munhygien samt att regelbundet gå till tandläkare och ibland tandhygienist som avlägsnar djupare liggande plack och tandsten.
Om parodontiten är långt framskriden kan mindre kirurgiska ingrepp ibland stoppa upp sjukdomen. I slutskedet av en allvarlig parodontit (tandlossning) rekommenderas vanligtvis att man tar bort en eller flera tänder för att skydda käkben samt eventuellt andra friskare tänder.
Du får alltid information om dina alternativ om behandling är nödvändig. All behandling går att utföra smärtfritt.
Majoriteten av alla över 50 år har någon grad av parodontit, 15% av alla vuxna svenskar har en svår parodontit. Idag finns det hjälp om sjukdomen behandlas i tid.
Glöm inte att regelbundet undersöka dig hos ett tandvårdsteam!